Igår var samuel till tandläkaren och jag hade lovat han att fara och träna efteråt. Jag har ju känt mig så bra flera dagar men så kom bakslaget. Nästan direkt då han for började edwin grina och grät ända till samuel kom hem igen. Varför ska man tycka att det är så jobbigt då ens barn bara gråter?? Det skär i hjärtat att jag inte orkar vara själv med edwin just nu. Så vi får ta det lite försiktigare nu men så småningom utöka.. Medicinen jag får nu har vissa biverkningar också, hungrig hela tiden, tappar hår och trött hela tiden. Imorgon ska jag träffa en vän som gått igenom samma sak så jag hoppas jag kan få lite tips så jag blir bättre fortare.. Tack åter igen för alla fina ord det hjälper att få fina ord och kommentarer då livet är grått. Får ett leende på läpparna för allt bra man får höra. <3